Mikrofraktureringen tar tid! OP + 7 veckor.
Ledsen för dålig uppdatering. Tiden går framåt och jag har nu hoppat i bassängen för att träna med våtväst. Faschinerande med det är att man kan göra så mycket mer än på land. Känner efter varje gång att det blir bättre och bättre. I bassängen kan jag vara aktiv ca 25 minuter. Tränar just nu mycket balans, då jag måste lära mig att belasta rätt. Framförallt ska jag lära mig att gå annorlunda samt få en bättre hållning. När man har en knäskada är det lätt att man hittar alla möjliga olika ursäkter för att inte belasta knät. Vilket istället gör knät mycket mer skada.
Övning ger färdighet och skam den som ger sig.
Var hos läkaren förra veckan som tyckte att det såg bra ut. Knät är fortfarande svullet och det kommer ta tid innan såret han skapat läker ihop. 7 veckor kan tyckas kännas som en evighet, men egentligen är det ganska kort tid. Får från och med nu även försöka släppa taget om kryckorna. Idag hade jag bara med mig en ut, och det kändes väldigt vingligt och osäkert. Tror jag har kvar dom ett tag till.
Jag tänker mycket på min tidigare operation, då jag gjorde transplantationen. Försöker minnas hur mycket jag kunde göra i samma stadie som nu. Det kanske är dumt, men samtidigt ger det hopp. Att ge upp hoppet är som att säga adjö till livet.
Har det senaste pluggat mycket och om 4 veckor är det över. Kan inte förstå att jag då blir klar med komvux och äntligen får möjlighet att läsa det jag länge drömt om. Sjuksköterska.
/ Johanna
Fräknar och rosé!
Vilken underbar tid vi fått. Våren är äntligen här och förhoppningsvis för att stanna..!
Knät mår bättre men var ändå tvungen att vara försiktig igår på gymnastiken. Som min kära sjukgymnast säger, man ska alltid vara på den säkra sidan och inte riskera något. Såklart har han rätt men tålamod är en aningen segt vissa dar.
Just nu cyklar jag 5 min, kör raka bendrag med 1 kilo samt lite andra övningar utan vikter, främst för att få igång rörelsen i knät. Avslutar med 10 min cykel. Om knät fortsätter hålla sig någorlunda bra kommer jag att få börja med crosstrainern snart.
Tidigare har jag tränat mycket i bassäng, både med våt väst och utan. Detta är något (enligt mig) av den bästa rehab träningen man kan göra. Belastar ytterst lite och man kommer snabbare framåt i processen. På måndag har det gått 5 veckor efter operationen och det är dags att hoppa i badet. Något jag verkligen ser fram emot. Även där har jag en helt fantastik sjukgymnast som hjälp mig så enormt mycket.
Idag passar jag på att gratulera min härliga lillebror som fyller 23 år. Hurra, hurra för honom! Tyvärr är han sjuk så det blir ingen skumpa att dränka honom i. Får hoppas på att det blir snart.
Just nu händer inte så mycket i mitt liv mer än att jag har skolböcker på hög att avverka. Jag längtar eormt till att kunna gå igen och hitta på alla roliga saker som man idag missar. Längtar!
Mitt första och inte sista... Inlägg!
Heej,
nu har jag startat min blogg. Hurra! Vad spännande. Har främst skapat denna för min egen skull. Då jag har en knäskada sen några år tillbaka och opereras från och till känner jag för att skriva av mig samt dela med mig till resten av folket hur det faktiskt är.
Jag heter Johanna och bor i Göteborg, blir snart 25, arbetar på ICA och studerar. Just nu är jag sjukskriven, då senaste operationen var för en månadsedan. Livet är ganska gött ändå..!
Fick problem med mitt knä för 4 årsedan och sedan dess har det varit en lång resa av operationer, smärta och rehab. Har en broskskada bakom knäskålen som inte vill bli bra. För 2 årsedan gjorde jag en broskcellstranplantation och nu den senaste gången gjorde det en mikrofrakturering på samma ställe, då en bit lossnat av transplantationen och ställt till det. Förra veckan fick jag sätta mig på cykeln och börja belasta lite lätt. Kändes bra under tiden men fick såklart känningar under kvällen. Måste vara mycket försiktig då knät är väldigt känsligt, speciellt såhär tidigt efter ingreppet. Tålamod är just nu mitt andra namn och jag gör mitt bästa för att uthärda det.
Är ganska oviss i om vad en mikrofrakturering egentligen innebär, men förstår att man borrar små hål som ska bilda en blödning och sedan kompensera upp det skadade området. Och tydligen är det väldigt individuellt om hur resultaten blir. Jag håller tummarna för att det kommer funka denna gång.
När man är hemma och sjukskriven blir man lätt en latis. Man skapar lixom sina egna små rutiner.. Äta mat, kolla serier, äta mat, kolla ännu mer osv.. Jag har försökt att vara bättre denna gång då jag har en himla massa plugg framför. Det går sisådär om jag ska vara ärlig. Får lägga på ett kål helt enkelt.
Imån ska jag till gymnasten igen som förövrigt är en av de absolut bästa. Kanske får jag öka lite till..
/ JB
